Drömmen om bottenskolan
Enligt 1686 års kyrkolag fick ingen svensk som inte kunde läsa innantill gifta sig. Och ett fyrtiotal år senare fick föräldrar skyldighet enligt lag att undervisa sina barn, eller skaffa dem undervisning. Prästernas uppgift var att genom husförhör kolla att barnen kunde läsa innantill och hade lärt sig katekesen. Svenska folket hade alltså varit läskunnigt under flera hundra år då beslutet om att inrätta en folkskola som skulle nå hela folket med utbildning kom 1842. Dessförinnan var utbildning förbehållen de välsituerade i samhället. Det skulle dock dröja ytterligare drygt hundra år innan ambitionen att skapa en skola för alla skulle resultera i den moderna grundskolan.
Sverige hade ända till 1950 ett i en internationell jämförelse gammalmodigt skolsystem. Fram till 1936 var den obligatoriska skolan endast sexårig. Det innebar att en majoritet av det svenska folket då – och ända fram till 50/60-talet - endast hade gått sex år i skolan Jämfört med många andra länder var detta en mycket kort folkundervisning. I USA hade de flesta stater en obligatorisk utbildning till 16 eller 17 år. I Nazi-Tyskland hade man motsvarande folkskola till 15 år och därefter en obligatorisk yrkesskola till 18 år för dem som inte gick vidare till gymnasiet. Norge och Danmark hade minst sjuårig folkskola redan 1937. England en nioårig skola för alla och Belgien, Österrike och Frankrike minst åtta års obligatorisk skolgång.
Andelen elever som fortsatte till högre skolor var lägre i Sverige än i övriga jämförbara länder. 1940 gick endast 20 procent av eleverna i folkskolan vidare till högre skolor – och endast 3 procent var flickor.
Mångfalden i skolsystemet med folkskoleväsendet och det s k högre skolväsendet utgjorde vid tiden för andra världskriget ett i det närmaste oöverskådlligt myller av olika skolor, huvudmän och inriktning. Detta jämte behovet att lyfta befolkningens utbildningsnivå var bakgrunden till 1940 års skolutredning. En utredning som efter flera års manglande skulle resultera i det som på 1962 närmast innebar en revolution i den svenska skolan – skapandet av grundskolan. Fridtjuv Bergs idé om en demokratisk och sammanhållen bottenskola hade blivit verklighet efter nästan hundra år!