Före gymnasieskolan

Dagens gymnasieskola har kommit att ersätta tidigare mognadsriter som konfirmation eller avslutad folkskola. Inträdet på arbetsmarknaden sker för de flesta idag först vid 18 års ålder eller senare. Så sent som på 40-talet började en majoritet av befolkningen yrkesarbeta direkt efter 6 -7 års folkskola eller efter real- eller flickskole-examen vid 14/15 års ålder. Av folkskolans elever gick 1940 endast 20 procent vidare till högre skolor (realskola och flickskola) efter inträdesprov.

Gymnasieklass, sent 1960-tal (LR:s arkiv)

Från att ha varit en examen förbehållen få är gymnasieskolan idag en skolform där  majoriteten av alla ungdomar påbörjar den treåriga utbildningen. 1901 godkändes knappt 1000 studenter i en skolform som endast var öppen för pojkar (De  57 kvinnor som avlade studentexamen samma år var tvungna att göra detta som s.k. privatister)

Utbildningen efter den grundläggande folk- och grundskolan har under hela 1900-talet genomgått stora förändringar. Den viktigaste är kanske att skolformen idag är sammanhållen – yrkesutbildningar och sk teoretiska utbildningar ryms inom samma skolform. Före den nuvarande grund- och gymnasieskolans införande var det svenska skolsystemet uppbyggt av en mängd skolformer som löpte parallellt med varandra. Den sammanhållna skolan anses idag i internationella utvärderingar som t ex OECD:s sk PISA-undersökningar vara avgörande för hur skolsystemet lyckas kompensera för ojämlika sociala förhållanden i samhället.

Genom 1649 års skolordning fick gymnasiet en fast organisation som i allt väsentligt förblev oförändrad i tvåhundra år. Flera förändringar genomfördes under 1800-talet och 1856 utfärdades den första läroverksstadgan. Läroverket delades 1905 upp i en lägre och en högre del, och så kom realskolan till med en egen examen. Den var delvis motiverad av det faktum att endast en tredjedel av det sexåriga läroverkets elever klarade av att avlägga studentexamen. (Studentexamen hade införts 1865 för att demokratisera utbildningen – tidigare hade adeln kunna skicka sina söner till universitet utan någon grundläggande utbildning.)

Efter grundskolans införande 1962 vidtog en stor reformering av gymnasieutbildningen – läroverken och flickskolorna upphörde som skolformer 1965 och i början av 90-talet skedde den sammanslagning av de studie- yrkesförberedande gymnasielinjerna som också ledde till möjlighet för alla att få behörighet för högre studier.

Utvecklingen tar nu en annan vändning i och med de förslag att differentiera gymnasieskolan som regeringen fört fram 2009. En sådan förändring skulle innebära en återgång till en mer uppdelad gymnasieskola i yrkesförberedande och studieförberedande linjer eller program, och inte ge alla behörighet att söka till högskolestudier.