Lärarnas professionalisering
Vi behöver fråga oss vad man menar med begreppet profession och professionell. Det finns yrken som betraktas som professioner i kraft av vissa uppfyllda kriterier. Läraryrket strävar efter att bli en profession och man talar därför om lärarnas professionalisering.
Vad är en profession?
När man i dagligt tal säger att någon är professionell menar man att denna person är duktig i sitt arbete eller att hon eller han utför sitt arbete i ett yrkessammanhang där man uppbär lön. Begreppet används gärna om idrottsmän som är anställda av företag eller föreningar i motsats till amatöridrottare som har sporten som en hobby.
Men begreppet profession och professionell är mer komplicerat än så när det används som vetenskaplig term. Enligt den forskningsgren som kallas professionssociologi betecknar professioner speciella arbeten som kräver lång specialiserad utbildning och där de yrkeskunskaper man har skall "vila på vetenskaplig grund". Helst skall kunskaperna inhämtas vid universitet eller andra slags högskolor eller fackskolor. Kunskaperna testas sedan genom examina och med hjälp av den kompetens som examensbeviset garanterar kan professionerna kräva monopol på sin tjänstemarknad. Professionerna vill inte att lekmän skall ha inflytande över yrket utan vill helst utöva kontrollen själva genom egna etiska regler. De professionella kräver autonomi och vill ha inflytande över sin egen yrkeskultur.
Vad menas med professionalisering?
Professionalisering är en social process när ett yrke förvandlar sig till profession - en kollektiv mobilisering för att höja statusen och få en bättre samhällsposition.
De två viktigaste faktorerna som skall vara uppfyllda för att ett yrke skall betecknas som fullt professionellt är alltså att yrkesgruppen har en exklusiv kunskapbas och får kontroll över kunskapsproduktionen - det vill säga att man helst har egen forskning inom området. Det andra villkoret är att gruppen skall kunna utöva så kallad stängning - den som inte har rätt examen eller kunskaper kan inte få tillträde till yrket. Till detta behövs goda relationer till staten som legitimerar denna stängning.
Forskningen har angripit de samhällsfenomen som kallas professionalisering på många olika sätt. En tidig ansats var att man utgick från de mer vällyckade professionerna - läkare, jurister och universitetslärare - och sedan försökte hitta gemensamma drag hos alla de yrken som kan räknas till dessa. En annan tradition har varit att man tagit ett större strukturellt grepp om professionerna och placerat in dem i historiska sammanhang där ekonomiska förändringar och institutionella och byråkratiska omställningar har fått bilda utgångspunkt för analysen - till exempel hur läkarkårens professionella status ökade med de större sjukhusens framväxt vid århundradeskiftet 1900. En tredje forskningsprofil kan urskiljas som har varit mycket vanlig inom svensk historisk professionsforskning. Den går ut på att kartlägga vad professionerna faktiskt gör, vilka strategier de använder för att bygga upp sin makt kring sin kunskapsbas, hur de organiserar sig, försöker idealisera (och gärna mystifiera) sitt kunnande så att det blir exklusivt och inger respekt hos allmänheten. De försöker också styra utbildningen och nyrekryteringen, så att det drar till sig de bästa och mest lämpade kandidaterna.
Lärarkårens professionalisering
Hur kan lärarkårens historia analyseras i ett professionaliseringsperspektiv? Läraryrket som profession låter sig inte fångas på något enkelt sätt därför att gruppen som helhet är så heterogen och har bestått av en sådan brokig skara människor. Lärarna har haft olika bakgrunder och förutsättningar. De har rekryterats från olika samhällsklasser, varit av olika kön, undervisat på olika stadier och haft elever i olika åldrar, i olika ämnen och på olika slags linjer. De har haft tjänster i olika geografiska områden, styrts av olika läroplaner, myndigheter och huvudmän, fått olika lärarutbildning och använt olika professionella och fackliga strategier. Kort sagt lärarnas professionella historia är ett virrvarr av olika berättelser som skiftar efter tid och rum och efter kulturella, politiska och ideologiska paradigm. Därför måste man, när man talar om lärarnas professionalisering, specificera vilken lärarkategori man menar och situera kunskaperna i den historiska kontexten.
Nedan följer några brottstycken i lärarnas professionaliseringsprocess. Det är nödvändigt att göra ett urval bland alla de olika slags lärare som funnits. Här kan tyvärr inte förskollärare, småskollärare, facklärare eller speciallärare behandlas. Vi utgår från folkskolans lärarkår - ett yrke som växte fram i samband med folkskolans etablering i mitten av 1800-talet. Därefter följer en beskrivning av en lärargrupp som redan från början var en professionell kår – läroverkslärarna – men vars professionella identitet förändrades drastiskt i början av 1900-talet och även i samband med skolreformerna på 1960-talet.
Folkskollärarnas professionalisering »
Läroverkslärarnas professionalisering »
Hur gick det sen? Högre professionell status eller avprofessionalisering? »
