Bildlärarnas riksförenings historia

Sammanslutningar av yrkesgrupper och tjänstemän i sällskap och förbund hörde andra hälften av 1800-talet till. Lärarna var inget undantag i sammanhanget. År 1884 bildades Svenska Teckningslärarsällskapet, en slags föregångare till Teckningslärarnas Riksförbund (TR), där pedagogiska och skolorganisatoriska frågor diskuterades. Teckningsämnet var tämligen nytt i skolväsendet. Särskilda teckningslärare i läroverken hade blivit vanligt förekommande först på 1860-talet och i folkskolorna, där teckningsämnet infördes på 1870-talet, undervisade i regel folkskollärarna själva i teckning. De frågor som yrkeskåren i under 1880-talet behövde arbeta med var utveckling av lärarutbildning för blivande teckningslärare, genomföra en gemensam undervisningsmetod samt övertyga kollegor och myndigheter om teckningsämnets vikt. Ordförande i det nybildade sällskapet blev överläraren vid Tekniska skolan, Alfred Sjöström och till viceordförande utsågs Fridtjuv Berg. Sällskapet arbetade under 1880-talet fram flera rapporter och broschyrer om undervisningsmetoder och förslag om ritsalarnas utformning. Från mitten av 1890-talet och fram till sällskapets avveckling 1917 rådde inte mycket aktivitet.

Svenska Teckningslärarsällskapet kom på ett sätt dock att leva vidare genom bildandet av TR 1914. Sällskapet ombildades till en lokalförening i det nybildade förbundet. Enligt den ändamålsparagraf som det nybildade riksförbundet antog så skulle det just vara en ”föreningslänk mellan lokala sammanslutningar av teckningslärare och -lärarinnor”. Vidare skulle förbundet verka för höjandet av teckningsundervisningen samt att tillvarata teckningslärarkårens intressen.

1920-talet var ett betydelsefullt decennium i förbundets historia. Under det att teckningsämnet på vissa linjer i läroverket föreslogs utgå från schemat formulerade förbundet en viktig försvarsskrift som argumenterade för ämnets existensberättigande. Ansträngningarna lönade sig, eftersom 1928 års skolreform innebar att ämnets ställning stärktes. Under 1920-talet kom också förbundets första publikationer. Åren 1925–1929 gavs Svenska teckningslärarnas årsskrift ut i tre nummer. År 1929 utkom Svenska teckningslärarnas medlemsblad, som rätt snart fick namnet Teckning. Den senare tidskriften utkom till och med 1979 då organet bytte namn till Bild i skolan.

Teckningslärarna hade inte bara intresse av att bevaka teckningsämnets ställning i folkskolan och läroverket. Dessa lärare undervisade nämligen också i handstil och välskrivning och satte betyg i dessa ämnen. Även ämnen som konsthistoria, stilhistoria och slöjd hörde till teckningslärarnas kompetensområden och inom dessa ämnen försökte teckningslärarna också skaffa sig fler tjänstgöringstimmar.

Under slutet av 1940-talet var TR ännu en helt fristående organisation utan facklig topporganisation. Det fördes emellertid diskussioner inom Övningslärarorganisationernas centralråd, vari TR ingick, att ansluta sig till TCO. Detta blev verklighet 1949 då TR på riksmötet i Sigtuna beslöt att ansluta sig till Svenska Facklärarförbundet och därmed inträde i TCO. Av de stora lärarorganisationerna gick folk- och småskollärarnas sammanslutningar med i TCO, då denna organisation bildades 1944, men inte Läroverkslärarnas Riksförbund, som anslöt sig till SACO (tillkom 1947). Utanför dessa fackliga sammanslutningar, som alltså i huvudsak arbetade för att tillförsäkra de anställda förbättrad förhandlingsrätt, stod en del mindre lärarförbund, främst övnings- och yrkeslärarnas riksföreningar. TR fick, i likhet med dessa mindre förbund, vända sig direkt till departementet i exempelvis lönefrågor. Förbundens ekonomiska förutsättningar gjorde att förhandlingarna var till förmån för arbetsgivarsidan, samtidigt som denna part i längden inte såg sig kunna förhandla med mindre förbund, utan krävde en centralisering av lärarnas fackliga organisationer.

När TR skulle ta ställning till kårens fackliga organisationshemvist så skedde det under trycket av nödvändigheten att få bästa möjliga stöd under behandlingen av den betydelsefulla löneregleringen som var avsedd att genomföras 1950. Bedömningen från TR:s sida var att även om man kollegialt stod läroverkslärarna närmare så var Svenska Facklärarförbundet, med stöd av TCO, en starkare part än det nyligen omorganiserade Läroverkslärarnas Riksförbund. Riksmötet beslöt sålunda att förbundet skulle tillhöra facklärarna.

Under de år då utformingen av grundskolan och det nya gymnasiet låg i stöpsleven pågick en större aktivitet inom förbundet för att uppvakta beredningar och beslutsfattare. Förbundsmedlemmarna kunde med viss nöjsamhet konstatera att 1957 års skolberednings förslag till timplan för grundskolan avsevärt förbättrat förutsättningarna för teckningsämnet. Däremot mottogs inte det omorganiserade gymnasiet med samma entusiasm av teckningslärarna.

År 1980 omorganiserades Svenska Facklärarförbundet varvid de anslutna förbunden blev föreningar inom paraplyorganisationen. Samtidigt bytte TR namn till Bildlärarnas Riksförbund (BR). Förbundet hade emellertid sedan riksmötet 1970 krävt att teckningsämnet borde byta namn till bild. Skälet var fotokonstens allt starkare ställning inom undervisningen. Då Facklärarförbundet 1990 fusionerade med Sveriges Lärarförbund upphörde BR.

Lärararkiven

Kontakt: info@lararnashistoria.se | © 2014 Lärarnas historia/TAM-Arkiv | Om Lärarnas historia