1946
1946 års skolkommission
Efter regeringsskiftet 1945 tillsatte den socialdemokratiska regeringen en parlamentariskt sammansatt skolutredning – 1946 års skolkommission – i denna ingick bl a Alva Myrdal – och 1940 års skolutredning avvecklades. Med den tidigare utredningens digra material som underlag lade den nya utredningen ett principbetänkande som innefattade förslag till riktlinjer för utvecklingen mot en nioårig obligatorisk skola – alltså nio års skolplikt. Kommissionens program 1948 för en 9-årig obligatorisk enhetsskola fattades i bred partipolitisk enighet. Man slog fast att ”Skolans främsta uppgift blir att fostra demokratiska människor” och ”att omdana skolan i överensstämmelse med det demokratiska samhällets struktur och liv.” ”Varje individs personlighetsutveckling skulle främjas och som särskilt värdefulla egenskaper framhölls självständighet och ett kritiskt sinnelag. Nya arbetsformer ansågs vara en förutsättning för dessa mål och här nämndes särskilt ”arbetsskolemetoder, laborativa metoder och aktivitetspedagogik”.
Denna nya skola skulle delas upp i tre stadier – låg- mellan- och högstadiet, vardera på tre år, och vara sammanhållen de sex första åren – bortsett från elever med vissa ”handikapp”. Kommissionen föreslog att även i klasserna 7 och 8 skulle hållas samman med undantag för vissa valfria ämnen. Först i klass 9 skulle uppdelning i linjer ske. Detta innebar, menade kommissionen ”ett förverkligande av Fridtjuv Bergs bottenskoleprogram”. Enhetstanken innebar att eleverna skulle vara sammanhållna ända till den nionde årskursen och först då skulle en strikt linjeindelning införas.
Folkskolan och realskolan skulle alltså försvinna och ersättas av en ny nioårig skola. Läroverk och yrkesskolor skulle upphöra och uppföljas med nya skolformer. Det skulle bli nödvändigt att förändra lärarutbildning och läroplaner. En ny förskola skulle komma att kopplas till den nya skolformen liksom en breddad och fördjupad vuxenutbildning och i förlängningen en ny högskoleorganisation. Vidden av beslutet stod förmodligen inte klar för alla beslutsfattare när riksdagen fattade beslutet om principerna för det svenska skolsystemets utveckling och det skulle visa sig att man redan från början hade olika uppfattningar om vad beslutet innebar, Den gamla striden om parallellskolesystemet skulle fortsätta att stå och då i första hand om differentieringen och de tre sista åren i den obligatoriska skolan.
I riksdagsbehandlingen kom mycket riktigt differentieringen att bli huvudfrågan. Högern motsatte sig den sena differentieringen men i och med koalitionsregeringen mellan bondeförbundet och socialdemokraterna 1951 fick kommissionsförslaget fullt stöd även av bondeförbundet. Folkpartiet stödde fortfarande enhetskoleprogrammet i riksdagen men motsatte sig en sammanhållen undervisning i årskurs 7 och 8.
SAF ombildas till Federationen SAF (FSAF)
Efter att ha varit en organisation där manliga, kvinnliga och småskollärarinnor kunde vara enskilda medlemmar ombildades SAF 1946 till en federation med de tre förbunden som medlemmar. Medlemsutvecklingen hade varit fallande ända sedan splittringen som tog sin början 1906. Från och med nu skulle federationen enbart ha pedagogiska uppgifter.
Ombildningen skedde två år efter det att TCO bildats och fått de nya lärarorganisationerna som medlemmar. Föreningar för kvinnliga och manliga slöjdlärare, hushållslärare, barnträdgårdslärare, teckningslärare, handelslärare, yrkeslärare m fl hade också 1948 bildat Svenska Facklärarförbundet. Läroverkslärarna valde att ansluta sin organisation Läroverkslärarna Riksförbund till SACO 1947.
1948
Konstutredningen och teckningsämnet:
http://lararnashistoria.se/node/472?popup=true&TB_iframe=true&height=490&width=640
Svenska Facklärarförbundet (SFL) bildas genom att 10 lärarorganisationer går samman
1949
Försöksverksamhet enhetsskola 1949-1962
1950
Beslut om försök med enhetsskola
Beslut om att enhetsskolan skulle införas för en försöksperiod om tio år. 1957 års riksdag fattade så beslut om att försöksverksamheten skulle vara avslutad 1961/62. Under försöksperioden var det fortfarande möjligt för elever att välja att gå över till realskolan – den gamla parallellskolan fanns alltså kvar under försöksperioden och ledde i vissa skoldistrikt – i synnerhet i storstäderna – att så många som hälften av årskullen lämnade enhetsskolan för realskolan.
Småskollärarförbundet om skolpropositionen 1950 och enhetsskolan:
http://lararnashistoria.se/node/128?popup=true&TB_iframe=true&height=490&width=640
1952
Försöksperiod: förbud mot aga i folkskolan;
Tjänstebostadsutredningen
1955
Folkskolan ny undervisningsplan; beslut om statsbidrag till skolbibliotek
Folkskollärarförbundens yttrande ang enhetsskolan
http://lararnashistoria.se/node/114?popup=true&TB_iframe=true&height=490&width=640
1956
Skolreformerna på 50- och 60-talen ledde till förändringar i samtliga lärarutbildningar
SF och SFF:s tidskrifter går samman och blir Lärartidningen