Uppfostran - en fråga om disciplin?

Hur ser vi idag på gångna tiders uppfattning om disciplin och skolans roll som fostrare och hur har dåtidens lärares gärningar lett fram till den nutida lärarens uppfattning om sin myndighetsutövning och elevers rättigheter?

Hur kommer framtida generationer att se på vår tids debatt om vilken skola som är den bästa? Det går förstås inte att veta, men det är troligt att man kommer att ha svårt att förstå hur frågor som kepsar, mobiltelefoner och olika steg i betygsskalor kunde ses som lösningar på skolans verkliga utmaningar och problem och väcka ett så hett engagemang hos ansvariga politiker. 

”Även farfar tvingas på sitt håll inse att lärarnas anseende sjunkit. Det tycks minska ju mer skolning folk får. Det är gott och väl att biblioteket utvidgas, men var finns elevernas respekt? Han håller med dem som skyller sexuell lössläppthet och ungdomskraveller på alltför fri uppfostran. Här säger psykologerna att man inte kan straffa barn för beteenderubbningar som beror på deras mentala läggning eller sociala villkor, men vad hjälper det läraren att det finns en förstående psykolog tre mil bort när Pelle blir omöjlig? Inte för att han försvarar lärare som misshandlar men var det verkligen nödvändigt att ta bort agan? Det var förstås lite svårt att försvara den i folkskolan sedan den på 40-talet förbjudits på läroverken, men när nu en majoritet av lärarna önskade ha den kvar … Och man kommer faktiskt inte ifrån att en bra lärare måste upprätthålla ordning.”

Citat ur Hans Lagerbergs bok ”Lärarna”