Artikelpresentationer
VÄGEN TILL DAGENS SKOLA » |
||
Från folkskola till grundskola 1842-1962 »av Christina Florin Varför skapades folkskolan? Vad har varit motivet till de många olika besluten som ligger bakom dagens grundskola? Vilka krav har samhället ställt på lärarna och vad skulle lärarna undervisa om? Utvecklingen, från en hemundervisning präglad av kyrkans intresse av att sprida bibelns läror, till en skola styrd av folkflertalets önskan att genom politiska beslut om inriktning och organisation forma en skola för alla beskrivs utförligt i artikeln. |
Läroverkens utveckling i Sverige »av Sven Salin Ända fram till 1900-talets andra hälft var läroverken och gymnasieskolan förbehållna en mycket liten del av befolkningen. Först under 1960-talet skedde den stora omvandling som ledde till att majoriteten av Sveriges ungdomar efter genomgången gymnasieskola har behörighet till högskolestudier. 2008 lade regeringen förslag till Riksdagen om en förändrad gymnasieskola där yrkesinriktade utbildningar inte ska ge behörighet till högre studier. |
|
Folkhögskolans idélinjer - bildning, medborgarkunskap och personlig utveckling »av Kerstin Mustel När den första folkhögskolan startade i Sverige på 1870-talet var det som en reaktion på den kunskapssyn och de pedagogiska riktlinjer som präglade tidens latinskolor och läroverk. Man ville skapa en medborgarskola med målet att ge den enskilde redskap att ta makten över sitt eget liv och tillsammans med andra påverka och förändra samhället. Många ungdomar och vuxna har i folkhögskolan fått en andra chans att bilda och utbilda sig och många moderna svenska författare har börjat sin gärning som elever eller lärare på folkhögskola. Artikeln beskriver de olika idéer och ideologier som påverkat folkhögskolans innehåll och organisation. |
Flickskolornas utveckling och avveckling »av Ingela Schånberg Även om det var få som protesterade när nedläggningen av flickskolorna beslutades 1962 har frågan om införande av könsuppdelad undervisning aktualiserats på senare år – då med andra förtecken än på 1800-talet. Med en titt i backspegeln kan dagens lärare få perspektiv på 2000-talets diskussion om flickors och pojkars skolgång och val av inriktning. Artikeln ger en bakgrund till utvecklingen från en starkt könsuppdelad skolvärld till dagens jämställda(?) skola.
|
|
Förskolans pionjärer »av Magnus Fock Den svenska förskolan har byggts upp och ut till att på 2000-talet vara en självklar del av utbildningsväsendet. Det är resultatet av barnträdgårdslärarinnorna och senare förskollärarnas mångåriga kamp. De har genom sin organisation arbetat både för skolformens ställning och sina egna villkor. Några av de tidiga förgrundsgestalterna skildras i artikeln som också beskriver kårens ställningstaganden i viktiga sakfrågor. Förskolläraryrkets historia till 1970 »av Kerstin Holmlund Vad låg bakom den statliga prioriteringen av daghem i slutet av 1960-talet och varför ansågs förskollärare behöva kortare utbildning än andra lärargrupper? Inte heller inträdeskraven till yrkesutbildningen följde samma utveckling som inom andra lärarutbildningar. I artikeln skildras förskolläraryrkets utveckling från fokus på fattiga barn fram till besluten om en snabb utbyggnad av barntillsyn för förvärvsarbetande föräldrar. |
De enskilda skolorna och dess lärare under 1800-talet »av Gudrun Spetze På 1800-talets senare hälft kunde pojkar studera vid statligt finansierade läroverk. För flickor fanns inte denna möjlighet. De flickor som ville gå vidare till ”högre utbildning” måste komma från familjer med god ekonomi. Då de statligt finansierade läroverken var förbehållna pojkar var flickorna hänvisade till enskilda avgiftsbelagda skolor utan statsbidrag. Även om folkskolan var öppen för både pojkar och flickor valde medelklassens föräldrar ofta att sätta sina döttrar – och även söner – i enskilda skolor redan de första skolåren. Artikeln ger en bild av den brokiga samling av olika skolformer och lärare vid dessa som fanns under 1800-talet och hur utvecklingen bort från ett starkt klass- och könsuppdelat skolsystem småningom tog sin början under senare delen av det förförra seklet. |
|
Skolans huvudmannaskap. Den korta historien om ansvarfördelning och politisk styrning »av Ulf P. Lundgren En starkt centralstyrt skolsystem utvecklas till ett av världens mest decentraliserade system på ett halvt sekel. Motiven har varit politiska – och förändringen av skolans styrning har skett samtidigt som samhället i övrigt utvecklats i en mer demokratisk riktning när det gäller synen på delaktighet och inflytande från brukare och utövare. Frågan som kan ställas är om utvecklingen gynnat lärarprofessionens ställning och hur omständigheter som t ex nytt statsbidragssystem, mål- och resultatstyrning, en förändrad lärarutbildning, lokal- och individuell lönesättning för lärarna har påverkat läraryrket och elevernas skolgång. |
Den formella vuxenutbildningen »av Sven Salin Studier på Komvux har för många korttidsutbildade inneburit en andra chans. För skoltrötta ungdomar har möjligheten att ”läsa upp” svaga gymnasiebetyg öppnat dörren för vidare studier på högskolor och universitet. Artikeln beskriver satsningarna på Komvux under fyrtio år från 1968 till våren 2008 då regeringen beslutade skära ned statsbidragen med en tredjedel. Andra vuxenutbildningar som föregångarna till Komvux och senare arbetsmarknadspolitiska satsningar på utbildning skildras också i artikeln.
|
|
LÄRARNAS ORGANISERING » |
||
Lärarförbundet och dess föregångare »av Lärarnas historia Lärarna var bland de första tjänstemannagrupper som organiserade sig. Sveriges allmänna folkskollärareförening (SAF) bildades 1880. Det var vid denna tid inte bara den första, utan också den största lärarorganisationen och hade ett år efter starten drygt 2 000 medlemmar. I SAF fanns inte bara folkskollärare och folkskollärarinnor utan även andra lärare inom folk- och småskolan kunde ansluta sig individuellt som t. ex. småskollärare och småskollärarinnor och övningslärare – men snart nog bildade dessa grupper egna organisationer. |
Sveriges Lärarförbund SL 1963-1967 »av Gunvor Larsson-Utas De kvinnliga och manliga folkskollärarna kunde slurligen 1963 gå samman i Sveriges Lärarförbund. En betydelsefull milstolpe var när stats- och kommunalt anställda tjänstemän 1966 fick rätten att förhandla – dvs rätt att teckna kollektivavtal och vidta stridsåtgärder. En fråga för SL under denna period var även en lärarutbildning anpassad till den nya grundskolan. Förhandlingarna med Småskollärarnas förbund SSLF resulterade slutligen i ett samgående 1967 då ett förnyat Sveriges Lärarförbund kunde bildas. |
|
Lärarnas Riksförbund (LR) »av Sven Salin Lärarnas fackliga organisationer har i Sverige, liksom i andra länder, uppstått för att tillvarata en viss lärargrupps intressen. Grupptillhörigheten har alltsedan bildandet motiverats av lärarnas utbildningsbakgrund och verksamhetsområde. Läroverkslärare har sedan 1800-talet tillhört Lärarnas Riksförbund och dess föregångare. Folkskollärare och småskollärare Folkskollärarförbundet och dess efterföljare – idag Lärarförbundet. Under tider då skolformerna var många och avgränsade från varandra och då även lärarutbildningarna hade inriktning på de olika skolformerna, var gränserna mellan lärarorganisationerna lätta att urskilja och upprätthålla. I takt med reformeringen av skolsystemet och lärarutbildningarna har medlemskårerna i de olika fackliga lärarorganisationerna alltmer kommit att likna varandra. I artikeln som skildrar Lärarnas Riksförbunds historia och som baseras på boken ”Lärarnas Riksförbund 1884 – 2000”, Carle, Kinnander, Salin, Informationsförlaget 1991, beskrivs såväl organisationens utveckling som förbundets ställningstaganden i personalpolitiska och utbildningspolitiska frågor under de drygt hundra gångna åren. |
Folk- och småskollärarnas organisering och gärning »av Solveig Paulsson Från 1880 fanns en gemensam organisation för småskolans och folkskolans lärare, det var Sveriges allmänna folkskollärareförening (SAF). Lika lönevillkor för manliga och kvinnliga folkskollärare gällde från 1859 då kvinnor fick tillträde till seminarierna. Detta ändrades 1906 genom ett riksdagsbeslut då folkskollärarinnorna fick lägre lön än de manliga lärarna och därför bildade eget förbund. De manliga folkskollärarna bildade egen organisation 1920. Småskollärarinnorna gjorde det 1918. Alla var samtidigt kvar i Sveriges Allmänna Folkskollärarförening. 1937 infördes lika lön för manliga och kvinnliga folkskollärare. |
|
Sveriges folkskollärarinneförbund SF »av Sofia Persson ”När mamma och pappa väntade mej fick pappa högre lön och mamma fick sparken” Så kunde det låta ända fram på fyrtiotalet i Sverige. Principen om lön efter behov var också den som gav upphov till bildandet av ett kvinnligt folkskollärarinneförbund 1906. Splittringen i ett manligt och ett kvinnligt förbund för folkskollärare bestod ända till 1963 – först då kunde villkoren för manliga och kvinnliga lärare äntligen anses vara i stort sett jämställda och folkskollärarna bildade åter ett gemensamt förbund. Läraryrket har dominerats av kvinnor under lång tid – i synnerhet gäller det lärare för de yngre åren. Under några år på sextiotalet kvoterades män till lärarutbildningen. Idag är cirka 80 procent av lärarna kvinnor och frågan ställs om lönen är ett skäl till läraryrkets ökande feminisering. |
Folkskollärarna - en facklig tillbakablick »av Göran Sparrlöf Från att ha tillhört en gemensam organisation ”Sveriges Allmänna Folkskollärarförening” hade lärarna i folk- och småskolan 1920 gått skilda vägar. Då fanns tre organisationer: Folkskollärarinneförbundet, Folkskollärarförbundet och Småskollärarinneförbundet. Det var i första hand lönefrågan som hade splittrat lärarna och det kom att dröja till 1940-talet innan diskussioner om ett enande så småningom resulterade i ett enat förbund. 1967 blev de kvinnliga och manliga lärarna förenade i en och samma organisation. Lärarna hade småningom insett att de hade allvarligare hot mot sin ställning utanför de egna leden och insåg betydelsen av enighet inom kåren.
|
|
Svenska Folkhögskolans Lärarförbund SFHL »av Kerstin Mustel Svenska Folkhögskolans Lärarförbund (SFHL) organiserar folkhögskollärarna och har varit aktiv i folkhögskolans utveckling i över 100 år. SFHL har alltid varit en lärarorganisation med den dubbla målsättningen att värna både om medlemmarnas fackliga villkor och om folkhögskolans möjligheter att verka som alternativ skolform. Folkhögskolan som skolform grundades underifrån och inte av någon officiell myndighet. Det fanns en gemensam idégrund men ingen officiellt fastställd läroplan och inte heller någon speciell lärarutbildning för skolformen. Lärarna fick därmed en betydelsefull roll och stort ansvar för folkhögskolans utformning. Folkhögskolan och dess lärare har spelat en viktig roll som ”andra chans” för många ungdomar och vuxna som av olika anledningar inte fullföljt sin grundutbildning eller som velat specialisera sig inom ämnen som inte rymts inom det reguljära offentliga skolväsendet. |
Förskollärarna – från Fröbelförbundet till Lärarförbundet »av Magnus Fock I sin bok ”Den lärarinnan är den lyckligaste” beskriver Magnus Fock förskollärarnas målmedvetna arbete för att skapa en förskola för alla barn i Sverige. Skildringen tar sin början i det tidiga nittonhundratalet då systrarna Moberg bildade Fröbelinstitutet för utbildning av barnträdgårdsledarinnor i Norrköping. Artikeln sammanfattar bokens beskrivningar av hur ledande valda företrädare för förskollärarna har argumenterat för att utveckla sin egen organisation. Målsättningen att etablera förskolan som skolform har uppfyllts, medan mycket återstår när det gäller villkoren för lärarna i förskolan. I början av tjugohundratalet är förtroende för den svenska förskolan hos allmänheten bland det högsta i opinionsmätningar – men dagens lärare kan fortfarande lära av sina föregångare när det gäller det fortsatta arbetet för hög kvalitet och bättre villkor för lärarna. |
|
LÄRARYRKET GENOM TIDERNA » |
||
Folkskollärarnas identitet »av Sofia Persson Hur ser bilden av en lärare ut idag? Hur har den påverkats av tidigare generationers syn på lärare och lärares egen syn på sig själva? I artikeln lyfter Sofia Persson fram bilder och motbilder som har påverkat synen på folkskollärare och folkskollärarinnor genom tiderna.
|
Läraryrket - ett kall? »av Sofia Persson Artikeln ger en kort tillbakablick på de olika uppfattningarna om läraryrket som särskilt lämpat för kvinnor och därmed också lämpligt att stämpla som ett ”kall” och inte ett yrke. Även om det idag inte är många som delar dessa uppfattningar kämpar lärarna och yrket fortfarande för att få den ställning och villkor som är motiverade av läraryrkets viktiga uppgift i samhället. Flertalet lärare är idag kvinnor och andelen kvinnor ökar och lärarlönen släpar efter övriga akademikers i den privata sektorn. Står kanske orsakerna till denna utveckling att finna i gårdagens syn på kvinnan och lärargärningen? |
|
Läroverket och läroverksläraren »av Henrik Román Fram till 1950 fanns i Sverige två starkt åtskilda huvudtyper av skolor: den obligatoriska folkskolan och de icke-obligatoriska s.k. högre skolorna. Lärarna i dessa åtskilda skoltyper var också de starkt åtskilda och hade helt olika utbildningsbakgrund. Medan folkskollärarna hade en yrkesutbildning på lärarseminarier hade läroverkslärarna en längre utbildning i olika ämnen på universitets- och högskolenivå som från 40-talet kunde kompletteras med en ettårig kurs i pedagogik och psykologi. Endast delar av den sista generationen läroverkslärare blev utbildade vid den första lärarhögskolan som inrättades i Stockholm 1956. Ända fram till 1989 fanns mycket stora skillnader i lön och undervisningsskyldighet mellan de olika lärarkategorierna där t.ex. en folkskollärare/småskollärare inte under hela sitt yrkesliv kom upp till adjunktens begynnelselön. I artikeln skildras läroverkslärarna, deras utbildningsbakgrund och undervisning samt de olika bildningsideal och ämnen som präglat den högre utbildningen under de senaste 100 åren. |
Flickskolans kultur »av Ingela Schånberg I artikeln ”Flickskolans kultur” väljer Ingela Schånberg att studera två flickskolor i Lund i slutet av förra århundradet. Dåtidens skolor för flickor hade inte statsstöd och startades av enskilda personer, oftast kvinnor, och finansierades med avgifter. Grundarnas personliga syn på livet – religion, etik och moral präglade undervisningen och gav skolan en speciell profil. De två skolor som beskrivs i artikeln är exempel på hur flickskolorna förmedlade de rådande uppfattningarna om kvinnans natur och roll i samhället och hur disciplineringen kom till uttryck genom ett strikt regelverk för hur flickor skulle uppföra sig. Flickskolan skulle snarare kvalificera för äktenskap och moderskap än för vidare studier eller yrkesliv. |
|
Gymnasieläraren i en brytningstid »av Henrik Román Skolan förändras – nya läroplaner är uttryck för en politisk vilja att ändra skolans mål. Under 1900-talets sista decennier genomgick gymnasieskolan liksom grundskolan stora förändringar. En skola som tidigare varit förbehållen barn ur medel- och övre medelklass och från studievana miljöer skulle nu vara öppen för barn och ungdomar ur alla samhällsklasser. Dessa förändringar mottogs inte med entusiasm av alla lärare – de olika uppfattningar som fanns i samhället i stort när det gäller skolans mål och metoder, fanns också bland lärarna i gymnasiet och högstadiet – ämneslärarna. Artikeln beskriver utvecklingen från en gymnasieskola för eliten till en gymnasieskola för alla och de olika reaktioner på denna utveckling som kom till uttryck i lärarkåren.
|
Manliga och kvinnliga löner splittrade folkskollärarkåren »av Göran Sparrlöf Ska manliga och kvinnliga lärare ha lika lön för lika arbete? Att svaret är JA kan verka självklart för tjugohundratalets lärare, men för inte så länge sedan var argumenten för att de kvinnliga lärarna skulle ha lägre lön att de borde tilldelas de enklare sysslorna inom folkskolan – dvs att undervisa yngre elever och flickor. De mera krävande sysslorna – att undervisa pojkarna och de äldre barnen - skulle skötas av de manliga lärarna. Även om vi idag avvisar tanken på olika lön beroende på kön lever synen på vad som är ”enklare sysslor” kvar och syns i skillnader i utbildningskrav och lön för lärare för yngre och äldre barn. Olika utbildningsideal och lärarkulturer finns i samhället och därmed också bland lärarna. Dagens diskussion om lärarutbildning, stadier i skolan och lärarlöner har trots allt många likheter med gårdagens och ger perspektiv och fördjupning till många angelägna lärarfrågor. Gångna tiders strider och försök till enande i lärarkåren skildras i denna artikel som också beskriver organisation och verksamhet i de tidigare folkskollärarorganisationerna. |
|
Lärare minns - läsning av en samling historiska lärarberättelser »av Margaretha Mellberg Var den konstnärliga utsmyckningen av skolorna runt förra sekelskiftet enbart till för att försköna skolmiljön? Eller fanns det en outtalad avsikt att göra konsten till en del av disciplineringen och socialiseringen av barnen? En dold läroplan? Per Hedström ger i sin artikel underlag för reflektion kring detta ämne.
|
Skoldemokrati i folkhögskolan »av Lena Skördeman Folkhögskoleandan – vari bestod den? Kanske uttryckt som ”En närhet mellan eleverna, mellan elever och lärare och mellan lärare.” Folkhögskolan som fri och frivillig skolform har alltsedan bildandet strävat efter att stå fri från centrala regleringar och värnat om de demokratiska formerna för styrning av skolorna för att därigenom göra det övergripandet målet trovärdigt: "Allmän medborgerlig bildning." I artikeln ges exempel på hur folkhögskolor genom tiderna praktiserat skoldemokrati. |
|
Barnbiblioteket Saga »av Lena Kåreland Barnens bokklubb för hundra år sedan – ett unikt projekt som fortfarande lever i folksjälen. Det var Jultomten som var upphovet till barnbiblioteket Saga. Folkskollärarparet Emil och Amanda Hammarlund startade 1891 utgivningen av tidningen Jultomten med bidrag av goda författare och konstnärer. Tidningen spreds av landets folkskollärare som sålde den första årgången till 70 000 hem för 25 öre styck. (I dagens penningvärde ca 10 kronor). Efter fyra år var utgivningen uppe i en kvarts miljon! När Jultomtens utgivning tagits över av ett bolag ägt av Sveriges Allmänna Folkskollärareförening och Svensk Läraretidning kom idén att starta en tidskrift för barn att komma ut var fjortonde dag. Det blev SAGA–tidningarna som vid årets slut kunde samlas i tre röda klotpärmar till böcker att ställa i bokhyllan. Lena Kåreland beskriver i artikeln ”Barnbiblioteket Saga” hur lärarna och deras organisation genom sin bokutgivning engagerade och uppmuntrade författare, översättare och konstnärer som härigenom gett sitt bidrag till en veritabel litterär kanon. |
Konsten i skolorna kring förra sekelskiftet »av Per Hedström Var den konstnärliga utsmyckningen av skolorna runt förra sekelskiftet enbart till för att försköna skolmiljön? Eller fanns det en outtalad avsikt att göra konsten till en del av disciplineringen och socialiseringen av barnen? En dold läroplan? Per Hedström ger i sin artikel underlag för reflektion kring detta ämne.
|
|
LÄRARNA UTVECKLAR PROFESSIONEN » |
||
Lärarnas professionalisering »av Christina Florin Christina Florin inleder artikeln om de två stora lärarkategoriernas professionaliserings-strävanden runt förra sekelskiftet med att definiera begreppen profession och professionalisering. Frågan är vilka lärdomar senare tiders lärare har dragit och drar av sina föregångares medvetna kamp för att stärka yrkets ställning och vilka bakslag och framgångar vi kan iaktta under senare tid.
|
Förskollärarnas identitet och tidiga professionalisering »av Ingegerd Tallberg-Broman Ursprunget till förskollärarutbildningen finner vi i de seminarier som startades runt sekelskiftet med Fröbelpedagogiken som bas. Redan de första utbildningarna för barnträdgårdslärarinnorna kom att få stor betydelse för utvecklingen av ett yrkesspråk och skapandet av en social och värdemässig gemenskap. Faktorer som är viktiga förutsättningar för professionaliseringen av yrket. Lärarna vid denna tid var angelägna att ha egenkontroll av såväl seminarierna som verksamheten och var motståndare till statlig inblandning – en inställning som under senare decennier kom att omprövas för att redan på 1930-talet uttryckas i krav på statsunderstöd och kvalitetskontroll av kommunala och enskilda barnträdgårdar. |
|
Lärarna i kunskapssamhället »av Ingrid Carlgren Ingrid Carlgren har i sin artikel pekat på nödvändigheten att lärare deltar i sin egen kunskapsbildning. Hon beskriver utvecklingen under 1900-talet och pekar på hur olika tidsperioder och samhällsförändringar har påverkat yrket. Hon menar att kunskapsutvecklingen i högre grad bör bli en del av yrkesutövningen. Med tanke på omfattningen av de kunskaper som barn och unga ska tillägna sig under sina år i skolan och att varje innehållslig del kräver sin specifika behandling (vilken kan variera beroende på vems lärande det gäller) är det svårt att förstå att det fortfarande är så många som tror att den kunskap lärare behöver redan finns, avslutar Ingrid Carlgren sin artikel.
|
Lärarna som en kraft i skolan och samhället »av Sofia Persson I sin avhandling skildrar Sofia Persson hur läraryrket förändrats över 200 år, från början av 1800-tal till tidigt 2000-tal. Lärares strävan efter att själva få utforma sitt yrke löper som en röd tråd genom yrkets historia. Tre perioder i lärarnas yrkesutveckling skildras – där den senaste, enligt författaren, utmärks av att det kollektiva projektet att stärka lärarprofessionen genom auktorisation, etiska riktlinjer och förstärkt vetenskaplig anknytning finns samtidigt med det individuella projektet där den enskilda läraren förväntas själv bygga upp en egen pedagogisk portfölj och sköta sin egen individuella löneförhandling. |
|
Lärarutbildning i historisk belysning »av Agneta Linné Det var Sveriges allmänna folkskollärareförening som krävde och fick igenom en genomgripande förändring av folkskollärarnas utbildning 1906. Flera lärare var arbetande ledamöter i den kommitté som utarbetade förslaget till den nya och förbättrade utbildningen. Kommittén lade också fram förslag till en radikalt förändrad undervisningsplan för folkskolan. Det ledde till att riksdagen 1914 fattade beslut om en undervisningsplan som bl. a. innefattade en dramatisk nedskärning av kristendomsämnets omfattning till förmån för modersmålet, biologi, gymnastik med lek och idrott samt ett främmande språk. Artikeln ger svar på många frågor om varför skolan och lärarutbildningen ser ut som den gör idag och väcker nya frågor om till exempel hur expertisen hos dagens lärare och deras organisationer tas tillvara när förändringar i lärarutbildning och läroplaner genomförs. |
Uppvärdering av läraryrket - en ny strategi på 1990-talet »av Lärarnas historia Lärarnas villkor har under senare delen av nittonhundratalet försämrats i jämförelse med akademiker på det privata området. En orsak är yrkets relativt svaga professionella laddning.
|
|
HISTORISKA LÄRARGESTALTER » |
||
|
Hur beskrevs skolans och lärarnas uppdrag av dessa föregångare - vad skiljer och förenar då och nu? Läs om folkskolemännen Emil Hammarlund, Fridtjuv Berg, Alfred Dalin och Värner Rydén, förskolepionjärerna Ellen och Maria Moberg och Anna Warburg, läroverkslektorn Josua Mjöberg och flickskolegrundarna Anna Rönström och Ester Boman. |
||
BERÄTTELSER FRÅN FOLKHÖGSKOLAN |
||
Folkhögskoleschismen »av Lena Skördeman Flera av folkhögskolans förgrundsgestalter var aktiva i debatten om unionsupplösningen 1905. Det gav eko i rikspressen och väckte viss förvåning att en lärarkår som var känd för stark sammanhållning och gemensam värdegrund i utbildningspolitiska frågor nu gav upphov till det som beskrivs som ”Folkhögskoleschismen” i Lena Skördemans artikel.
|
Stjärnorna och åkerleran - skön konst och praktisk nytta i Folkhögskolan »av Lena Skördeman Folkhögskolan har sedan bildandet uppmuntrat läsning av litteratur och utbildat blivande författare i skrivandets konst. Etablerade författare har också varit lärare och föreläsare vid Folkhögskolorna. Till exempel har Kerstin Ekman och Per Gunnar Evander varit lärare och Liza Marklund och Wilhelm Moberg elever. Svenska har varit ett ämne med många veckotimmar på schemat och litteratur har på många folkhögskolor varit ett eget ämne. Skapande svenska och bild- och musikskapande lockar idag deltagare liksom poesifestivaler och skrivarkurser. Kombinationen skön konst och praktisk nytta som metod har varit framgångsrik. |
|
Tre folkhögskollärare från trettiotalet »av Lena Skördeman Tre lärare får i artikeln illustrera den svenska folkhögskolans själ och pedagogik. Här ges exempel på pedagogiken genom "natur och kultur, trygghet och värme och som stekt sill som utgångspunkt för ekonomistudier." Artikeln avslutas med en karaktäristik av folkhögskolan. |
||
ÄMNESLÄRARE |
||
Historielärarnas förening - en historik »av Marie Ulmhed Vid sidan av de större fackliga förbund som organiserar lärare finns även mindre föreningar som samlar ämneslärare. En av dessa är Historielärarnas förening som sedan år 1942 har verkat för att stärka historieämnet i skolundervisningen och att hjälpa historielärare med bland annat fortbildning. Arbetet med att främja historieämnet har främst tagit sig uttryck genom att föreningen har tagit del i den utbildningspolitiska debatten när förhållandena för historieämnet har ändrats vid till exempel olika skolutredningar, nya läroplaner eller förändrad lärarutbildning. Publicerad 2013. |
||
| Artilarna är nyskrivna för Lärarnas historia och publicerade 2010 om inte annat anges. Vid tidslinjer och artiklar finns ytterligare artiklar i form av avsnitt ur tidigare skrivna skol- och organisationshistoriker. | ||